Människor.

Människor...

Det är vad vi säger att vi är
Människor som lever.
Vet ni vad jag tror?
Jag tror vi är väldigt små varelser.
Vi finns men trots det är vi så små att vi egentligen borde förvinna.
Vi tror ofta att vi vet allt, att vi kan allt, att vi är den starkaste arten som finns.
Jag tror jag vill skratta.
Jag tycker ibland att det låter så dumt.
Jag skäms ibland.
När jag ser hur vi dag ut och dag in vandrar.
Vandrar på våra vägar utan att ändra rikting.
Varför?
Vi är rädda. Rädda för en förändring.
Varför?
För att vi är så små...

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0