En duktig flicka? Del 1.
En duktig flicka? Del 1.
Varför lyssnade jag aldrig? Varför förstod jag inte för än det var för sent? Nu ligger jag här. Det är kallt och jag vet att jag aldrig kommer hem igen. Inte efter det här...
Anja var en 15 årig tjej som levde ett ganaka normalt liv. Hennes pappa jobbade som brandman och hennes mamma var läkare. Så föräldrarna var sällan hemma. Men det gjorde inget eftersom Anja kunde klara sig själv. Men hennes lillasyster Johanna var ju bara 5 år så henne fick man se efter ibland. Men som oftast var deras storebror Jack hemma. Han var 20 och småjobbade lite här och var när han kunde. Anja satt ibland, nej, ganska ofta framför datorn på kvällarna. Hon hade hittat något eller snarare... någon. De brukade prata ofta på MSN och Anja hade börjat tycka om denna personen.
- Vad gör du efter skolan i dag? frågade Carro som var Anjas bästis på hela skolan.
- Jag tror att jag ska se efter Johanna.
- Tror du att jag kan följa med dig hem endå? Jag kan ju hjälpa dig.
- Okej, vi syns här när vi slutar.
Carro nickade och gick iväg. Anja stod kvar vid skåpet. Hon funderade på en sak.
Det verkar så otroligt! Det pirrar i magen bara jag tänker på det. Hoppas jag hinner i kväll... Mamma och pappa skulle ju inte komma hem i tid i dag. Jack brukar inte bry sig om jag sitter uppe sent. Ja, kanske hinner jag. Men ska jag berätta det för Carro? Hon är ju min bästa vän. Anja suckade och stängde skåpet.
Efter skolan och efter att Carro hade gått hem startade hon datorn och loggade in. Hon log och såg att han var inne.
Hej, kul att du loggar in. skrev han.
Tycker du?
Ja, det är kul att prata med dig.
Tack det samma.
Ville du se hur jag ser ut i dag? frågade han plötsligt.
Hon funderade ett tag.
Ja, men jag har inte cam. svarade hon men hon visste att hon ljög.
Har du inte? Okej, men jag visar mig nu. Är du berädd?
Ja, det är jag.
En bild av en kille i 15 - 17 års åldern dök upp framför hennes ögon. Hon tyckte att han var söt.
Ser du mig?
Ja, det gör jag och jag tror att du går på min skola.
Är du säker? Har du sett mig?
Jag tror det.
Hur gammal sa du att du var? Jag är 15 och heter Anja.
Okej, jag heter Markus och är 17.
Markus är ett fint namn.
Tack. Det är ditt namn också.
Men nu måste jag logga ut.
Nej, Anja. Inte än. Beskriv dig först så att jag kan hitta dig.
Jag skriver i morgon. Jag lovar.
Okej, Anja. Vi syns.
Hon loggade ut och la ihop datorn. Nu visste hon hur han såg ut, att han hette Markus och var 17 år gammal. Hon log och kröp ner i sin säng och somnade.
